den första myntade coinsEdit
de tidigaste metallpengarna bestod inte av mynt, utan av omintad metall i form av ringar och andra smycken eller vapen, som användes i tusentals år av egyptiska, kaldeiska och assyriska imperier. Metaller var väl lämpade att representera rikedom, på grund av deras stora råvaruvärde per vikt eller volym, och deras hållbarhet, delbarhet och sällsynthet., De bästa metallerna för mynt är guld, silver, platina, koppar, tenn, nickel, aluminium, zink, järn och deras legeringar.vissa legeringar av guld, silver, koppar och nickel har den bästa kombinationen av de önskade egenskaperna.
den första mynten var sannolikt etablerad i Lydia i 7: e århundradet f.Kr., för coining guld, silver och electrum. Den lydiska innovationen av tillverkningsmynt under statens auktoritet spred sig till grannlandet Grekland, där ett antal stadsstater drev sina egna myntverk., Några av de tidigaste grekiska myntverk var inom stadsstaterna på grekiska öar som Kreta; en mynta fanns i den antika staden Cydonia på Kreta åtminstone så tidigt som den femte århundradet f.Kr.
Bronsform för minting banliang mynt, stridande stater period (475-221 BC), staten Qin, från en utgrävning i Qishan County, Baoji, Shaanxi-provinsen, Kina
vid ungefär samma tid, mynt och myntverk dök oberoende i Kina och spred sig till Korea och Japan., Tillverkningen av mynt i det romerska riket, från omkring 4: e århundradet f. Kr., påverkade signifikant senare utveckling av myntmintning i Europa.
ursprunget till ordet ”mint” tillskrivs tillverkningen av silvermynt i Rom 269 f.Kr. vid Juno Monetas tempel. Denna gudinna blev personifieringen av pengar, och hennes namn applicerades både på pengar och till dess tillverkningsplats. Romerska myntverk spreds i stor utsträckning över riket, och användes ibland för propagandaändamål., Befolkningen lärde sig ofta om en ny romersk kejsare när mynt uppträdde med den nya Kejsarens porträtt. Några av kejsarna som styrde endast under en kort tid såg till att ett mynt bar sin bild; Quietus styrde till exempel endast en del av det romerska riket från 260 till 261 e.Kr., och ändå utfärdade han två mynt med sin bild.
tidig prägling technologyEdit
gamla mynt gjordes genom gjutning i formar eller genom att slå mellan graverade dör., Romarna kastade sina större kopparmynt i lerformar med särskiljande markeringar, inte för att de inte visste något om slående, men för att det inte var lämpligt för så stora massor av metall. Gjutning används nu endast av förfalskare.
Ionia, osäker stad (eventuellt Kyme, Aeolis) 600-550 BCE, Hemiobol. Hästhuvud, grov incuse
de äldsta mynten kastades i bulletshaped eller koniska formar och märktes på ena sidan med hjälp av ett munstycke som slogs med en hammare., Den ”tomma” eller omärkta metallstycket placerades på ett litet mothåll, och munstycket hölls i position med tang. Den omvända eller nedre sidan av myntet fick en ”grov ianvändning” av hammaren. Senare ett rektangulärt märke, en” fyrkantig ianvändning”, gjordes av de skarpa kanterna på det lilla städet eller stansen. Den rika ikonografin av framsidan av de tidiga electrum-mynten kontrasterar mot det tråkiga utseendet på deras omvänd som vanligtvis bara bär stansmärken. Formen och antalet av dessa slag varierade beroende på deras valör och viktstandard., Därefter märktes städet på olika sätt och dekorerades med bokstäver och figurer av djur, och senare ersattes städet av en omvänd dö. De sfäriska ämnena gav snart plats till linsformade. Ämnet gjordes glödhet och slog mellan kalla dör. Ett slag var vanligtvis otillräckligt, och metoden liknade den som fortfarande användes i slående medaljer i hög lättnad, förutom att ämnet nu får svalna innan det slogs., Med substitution av järn för brons som material för dör, ca 300 AD, bruket av slående ämnena medan de var heta gradvis kasseras.
under medeltiden gjuts metallstänger och hamras ut på ett städ. Delar av de platta arken skars sedan ut med saxar, slog mellan dör och igen trimmade med saxar. En liknande metod hade använts i Forntida Egypten under ptolemaiska riket (C. 300 f. Kr.), men hade glömts bort. Fyrkantiga bitar av metall skars också från gjutna stänger, omvandlas till runda skivor genom att hamra och sedan slog mellan dör., I slående var den nedre delen fixerad i ett block av trä, och den tomma metallstycket läggs på den för hand. Den övre munstycket placerades sedan på ämnet och hölls på plats med hjälp av en hållarrunda som placerades en rulle av bly för att skydda operatörens hand medan tunga slag slogs med en hammare. En tidig förbättring var införandet av ett verktyg som liknar ett par tang, de två dör placeras en i extremiteten av varje ben. Detta undvek nödvändigheten av omjustering dör mellan slag, och säkerställde större noggrannhet i intrycket.,
-
en ugn för att producera smält metall för myntproduktion.
-
ett fackverk för användning med en hög för att producera hamrade mynt som visas av moneyer på jobbet.
-
en kvarn för produktion av ”malda” mynt med båda myntdiorna illustrerade.,
-
en kvarn för inskrivning eller fräsning av kanterna på myntflaner eller planchets.
-
Roman Denarius utfärdad av T. Carisius (46BCE) som visar moneyer ’ s die, städ, hammare och tång
skruven pressEdit
minting med hjälp av en fallande vikt (Monkey press) ingrep mellan handhammare och skruvpressen på många ställen., I Birmingham i synnerhet detta system blev högt utvecklad och var länge i bruk. I 1553 introducerade den franska ingenjören Aubin Olivier skruvpressar för slående mynt, tillsammans med rullar för att minska de gjutna staplarna och maskinerna för stansning av runda skivor från platta plåtar. 8 till 12 män tog över från varandra varje kvart i timmen för att manövrera armarna som driver skruven som slog medaljerna. Senare drevs rullarna av hästar, mulor eller vattenkraft.,
Henry II kom upp mot fientlighet hos mynttillverkarna, så processen kastades i stor utsträckning 1585 och användes endast för mynt av litet värde, medaljer och tokens. Systemet återinfördes i Frankrike av Jean Varin 1640 och bruket att hamra förbjöds 1645. I England testades den nya maskinen i London 1561, men övergavs strax därefter; den antogs slutligen 1662, även om de gamla bitarna fortsatte i omlopp fram till 1696.,
industriell mintingEdit
Boulton 1790 Anglesey halfpenny; det första myntet slog av ångkraft i en krage för att försäkra rundhet
industriella tekniker och ångkraft introducerades till mynttillverkning av Matthew Boulton i Birmingham 1788. Vid 1786 var två tredjedelar av mynten i omlopp i Storbritannien förfalskade, och Royal Mint svarade på denna kris genom att stänga sig och försämrade situationen., Industrimannen Mathew Boulton vände sin uppmärksamhet till mynt i mitten av 1780-talet som en förlängning av de små metallprodukter han redan tillverkade i sin fabrik i Soho. År 1788 etablerade han en mynta som en del av sin industrianläggning. Han uppfann en ångdriven skruvpress samma år (hans ursprungliga maskiner användes vid Royal Mint fram till 1881, nästan ett sekel senare), som fungerade av atmosfärstryck applicerat på en kolv. Kolven var i kommunikation med ett vakuumkärl från vilket luften hade pumpats med ångkraft.,
han installerade åtta av dessa toppmoderna ångdrivna Pressar i sin fabrik, var och en med kapacitet att slå mellan 70 och 84 mynt per minut. Företaget hade liten omedelbar framgång att få en licens att slå brittiska mynt, men var snart engagerad i slående mynt för det brittiska Ostindiska Kompaniet, Sierra Leone och Ryssland, samtidigt som man producerade högkvalitativa plancheter, eller tomma mynt, som skulle träffas av nationella myntverk någon annanstans., Företaget skickade över 20 miljoner ämnen till Philadelphia, att träffas i cent och halv cent av USA Mint-Mint regissören Elias Boudinot fann dem att vara ”perfekt och vackert polerad”.
dessa var de första verkligt moderna mynten; massproduktionen av mynt med ångdrivna maskiner organiserade i fabriker möjliggjorde uppnåendet av standardiserade dimensioner och enhetlig vikt och rundhet, något som ingen förfalskare av dagen kunde hoppas kunna uppnå. Boulton pionjärer också speciella metoder för att ytterligare frustrera förfalskare., Designad av Heinrich Küchler, mynten presenterade en upphöjd kant med incuse eller sjunkna bokstäver och siffror. Den högteknologiska Soho Mint fick ökande och något ovälkommen uppmärksamhet: rivaler försökte industrispionage, medan lobbying med regeringen för Boultons mint att stängas av.
Boulton tilldelades slutligen ett kontrakt av Royal Mint den 3 mars 1797, efter en nationell finanskris nådde sin nadir när Bank of England suspenderade konvertibiliteten av sina sedlar för guld., Twopenny mynt mätt exakt en tum och en halv över; 16 pennies uppradade skulle nå två fot.
fransktillverkad coining press från 1831 (M. A. N., Madrid).
mellan 1817 och 1830 uppfann den tyska ingenjören Dietrich ”Diedrich” Uhlhorn Presse Monétaire, en nivå mynt press som blev känd som Uhlhorn Press. Hans ångdrivna knuckle-spak press gjorde honom internationellt känd, och över 500 enheter hade sålts av 1840., Den avancerade konstruktionen av uhlhorn-pressen visade sig vara mycket tillfredsställande, och användningen av skruvpressen för allmänt mynt eliminerades gradvis.
denna nya teknik användes vid Birmingham Mint, den största privata mynten i världen för mycket av 1800-talet, och förbättrades ytterligare vid Taylor och Challen som började leverera komplett pressrum utrustning till nationella myntverk runt om i världen, såsom Sydney Mint, Australien.,
i början av 1900-talet använde myntverk elkraft för att driva rullar, fördelen är att varje par rullar kunde drivas oberoende utan inblandning av besvärlig skaft.